Vi kan till 75 procent göra bokslut för Hockeyettanhösten. Många lag har presterat exakt som förväntat – men så hittar vi också de stora besvikelserna så här långt.

5. KRIF

Personligen trodde jag inte alls på Blekingegänget inför säsongen. Men med det lag man kan mönstra så ska man inte kunna sluta näst sist i serien. Förre tränare Emil Ivansson lyckades inte få fason på spelet och inhoppande Mikael Tisell har väl inte lyckats så mycket bättre.

Med en forwardssida som innehåller och har innehållit spets som Martin Pärna, Oliver Olsson, Jesper Hultberg, Sebastian Magnusson och Andreas Nordfeldt så är det ett mysterium att laget bara lyckats producera 39 mål framåt under hösten. Av dessa har två kommit i öppen kasse och ytterligare 3 har tillkommit på straff. Främste målskytt är Martin Pärna på fem fullträffar. Det är naturligtvis ett underbetyg åt hela KRIF:s offensiv.

Jag är faktiskt inte så säker på att det kommer vända i vårserien heller för det här laget.

4. Nybro

Man tog sig förvisso till Allettan, men att man ens sätter sig i sitsen att i teorin kunna bomma festen inför den sista omgången är inte okej. Man kan skylla på skador och annat, men till syvende och sist så har inte det här stjärnbygget producerat som man ska.

Tränaren Mikael Tisell höll tillbaka den offensiva sprängkraft som finns i det här laget och det ryktas om att folk hellre löste biljett till att se Trafikverket måla väglinjer än att se det torftiga och tråkiga spel Nybro visade upp.

När Tisell efter fyra raka förluster fick silkessnöret och tvingades lämna över till Pekka Virta så såg det bättre ut till en början. Men faktum är att Nybban bara tagit en enda trepoängare under de sex matcher som Virta coachat laget.

Ska man ens vara med och nosa på en allsvensk plats i vår så måste man steppa upp på flera plan.

3. Surahammar

För två år sedan hade man blivit utskrattad, hånad och idiotförklarad om man ens nämnt Surahammar, sjätteplats och besvikelse i samma mening. Men efter fjolårets succé samt de spelare som stannat och tillkommit till truppen så ska faktiskt kraven vara höga.

Man har varit ineffektiva samtidigt som man slarvat bakåt och det har straffat sig i flera matcher. Man gjorde en stark insats i slutomgången mot Lindlöven när man med kniven på strupen lyckades vinna. Men det räckte föga då Mariestad tog sin nödvändiga poäng för att ta sig till Allettan och Suras haveri mot bottenlaget Köping i slutomgångarna blev dyrköpt för dem.

Men succéer är svåra att följa upp och motståndarna har tagit Surahammar på ett helt annat allvar än ifjol. Klart att det har spelat in också.

2. Mariestad

BoIS har inte stått att känna igen under hösten. Det har sett oinspirerat och lojt ut mellan varven och man har inte riktigt kunnat mäta sig med övriga topplag i den västra serien. Många av de tilltänkta stjärnorna har inte producerat och man har haft svårt att komma tillbaka i matcher där man hamnat i underläge.

Allt detta kokade ner till att Mariestad klarade sig till Allettan på grund av att Surahammar vek ner sig mot Köping. Till Mariestads fördel ska nämnas att de på ett imponerande sätt kom ikapp Skövde i slutomgången och säkrade poängen som krävdes för spel i Allettan. Hade man missat den ädlare serien så hade det faktiskt varit ett av de senaste årens absolut största fiaskon.

Mariestad har mycket att jobba med för att kunna hävda sig i ettan, och jag tror man skulle må bra av att vässa till konkurrensen på forwardssidan. Man behöver också hitta ett vinnande spel i lika numerär på banan. Man var faktiskt sämst i hela serien på att göra mål i spel med lika många mannar på banan. Man har räddats mycket tack vare ett vasst powerplay.

1. Huddinge

Fiasko! Det finns inget annat sätt att beskriva det faktum att Huddinge bommat Allettan för första gången sedan vi använde runskrift i Sverige. Inför säsongen så hade man byggt ihop ett riktigt intressant lag som jag trodde skulle kunna vara med och utmana hela vägen fram till en kvalserie.

Tji fick jag. Det har sett lite bättre ut på sista tiden, men Huddinge måste in med attityd i truppen.